Jag är på väg till något jag aldrig deltagit i tidigare, en gruppintervju.
Jag vet inte ens vad det är för något, och jag var tvungen Google det.

Blev inte så mycket klokare av det. Vi ska alltså vara flera personer som kommer till intervju samtidigt.

Får se vad det kan ge då..

Idag har jag fikat med Siri, i tre timmar. Supertrevligt. Hon är en sån fin människa med ett stort hjärta och en lite lätt ironisk humor som jag bara älskar.

Sen gick jag 6 kilometer i skogen med Zavannah. Snön föll och det var 2 grader isande kallt.

Min kæreste ringde mig idag, mitt på dagen, från jobbet.

Han hade kommit på allt det där jag bara hade önskat så innerligt från honom, innan jag hade flyttat.
Ha sa, men du, jag satt och tänkte igår att om du bara får ett jobb här i Danmark igen, om så bara med en lön på 24000 så är det ju samma som du har I Sverige nu.

Och nu ville han hjälpa mig att finna ett jobb I Danmark, utanför vårdbranschen, och helst med en lön på 28000, och han ville också hjälpa mig med att överklaga Stps beslut. Ja han verkade nästan vara beredd att göra en hel del, bara jag kommer tillbaka.

Tänk om han bara hade gjort det innan jag åkte. Då när han varken ville hjälpa mig med jobb eller ens läsa ett mail jag desperat hade behov att få hjälp med. Då när det fortfarande fanns en chans att jag kunde ha hunnit överklaga i tid till att kanske börja på jobbet jag var så glad för, då när han inte bad mig stanna, när han sa att det var en bra idé att flytta till Sverige.

Själv tänkte jag mest på att det gjorde mig lite ledsen, att jag redan mistet jobbet jag var så glad för i Danmark, och att det inte längre har någon større betydelse att överklaga beslutet nu.

Att en del av mig fortfarande älskar honom när han är den karismatiske underbara, men att det är försent, att jag inte kommer gå tillbaka till honom i det som var.
Men att han är välkommen till Sverige, om han har lust.
Men inget av det sa jag.

Och så tänkte jag på en ovcharkaflicka, och jag blev varm i hjärtat.

Det finns inget bättre än hundar. Det är de jag borde ha insett redan från början, det är dem jag ska hålla mig till, de sviker aldrig någonsin, och det kommer inte jag göra heller.

Godmorgen efter ännu en natt utan sovemedicin.
Det säger någonting tycker jag..

Från gårsdagens kvallsrunda med Zavannah.
Det är så vackert nu..

Idag ska jag träffa Siri, en bekant från min sista arbetsplats i Sverige, innan jag tog beslutet att flytta till Danmark.

Vi ska ses på ett café, och jsg ser fram emot det, och att bygga upp mitt egna liv här igen.

Jag är bara lite bekymrad för jobb. Jag har sökt flertalet jobb som uska, och det har gått en vecka utan att jag hört från någon. Det är anmarkningsvart, för alla jobb jag sökt tidigare, både i Danmark och Sverige, søm det, har jag praktiskt taget blivit nedringd och överöst med jobberbjudanden.

En intervju har jag imorgon. En gruppintervju, det har jag aldrig varit på tidigare. Det är bara om sommarjobb, och det vill jag helst inte ha, då jag har behov av fast inkomst.

Jag har varit till Markaryd med dottern. Hon har bjudit på pizza och vi har handlat på jysk. Sen gick vi i skogen med Zavannah.

Överkast för 70kr styck. Tyvärr fanns bara två. Behöver två till. Det ska vara som skydd i soffan mot hundhår och sand

Påslakan och underlakan, helt nytt och hårfritt.
Mitt år i Danmark har fått mig till att vänja mig av med en del av toleransen för hår.

Hår är ett helt naturligt inslag i vardagsbilden när man har hund, men nu gör jag vad jag kan för att minska det i säng och soffan..

Kæresten skriver att han saknar mig. Att det är ledsamt att komma hem och jag inte är där.Det är lite jobbigt, det gör ont, och jag saknar honom också, men det går ju inte heller att ha det som jag haft det sista tiden. Och inget jobb har jag där heller.

Tidig morgon.
Vaknar av att det är kallt, och så Zavannah. Hon tycker att vi har sovit färdigt nu.

Jag tänder upp I kaminen, släpper ut hundarna, hämtar frusen hundmat ur frysen, i det andra huset.

Sätter mig i sängen igen, värmen från täcket, och dricker dagens första kaffe.

Jag och dottern gick en promenad, när skymningen föll, och solens sista strålar skapade magi mellan stammarna

Näktergalen sjöng sin vackra, vemodiga sång, det susade lätt i trädkronorna, och jag kände mig som alltid I skogen, levande..

Zavannah har varit fullständigt op ad køre, ett bra uttryck, men nu har hon äntligen fallit till ro bredvid mig i sängen.

Jag har pratat med kæresten, han säger att han inte riktigt vet varför han är ledsen, men kanske har det att göra med att jag nu är i Sverige.

Och de jag köpte soffan av, han var dansk som bott många år i Sverige.
Han tittade på mig och sa, åh är du också dansk.?

Jag vet inte vad jag gör när jag pratar svenska, jag tycker jag är precis som vanligt enligt mig själv. Men tydligen har min svenska numer en dansk accent.. Ha ha, ödets ironi tror jag..

Godnat folks!

Jag har köpt en soffa. Den var både fin och billig. Och stooor ;)
Tack till min son som följde med och hjälpte.

Fick ett mess nyss från kæresten, han skrev att han var lite ledsen.
Hmm..

Zavannah har godkänt den..

Nu ska jag och dottern gå med Zavannah I skogen.

Om mindre än en mil är jag I Örkelljunga, sen är det inte långt kvar.

Innan jag körde, hade jag ett samtal med kæresten.
Det var ett bra samtal, men det skriver jag om senere.

Nu kör jag på motorvejen.