Så blev det ledig måndag morgon, och jag vaknar som vanligt efter bara 7,5 timmars sömn.

Irriterande, men förmodligen bara att acceptera. Min gamla kropp behöver tydligen inte mer sömn om natten

Igår kom jag hem till ett tomt och tyst hus. Kärleken och vännerna hade åkt. Det kändes lite trist, men jag var samtidigt så trött att jag gick I säng med en gång, jag gick inte ens i skogen med hundarna som jag brukar, men de var också trötta, så de såg inte heller ut till att längta ut I skogen.

Det har varit en underbar helg, och igår gick jag och, vi kan kalla henne M, ut med Zamarah tidigt, medan våra respektive sov.

När de sen vaknat och vi druckit kaffe, körde vi och såg på huset. Och wouv, det ligger helt perfekt, inga grannar på kilometer åt varje håll. Skogen inpå knuten, och en stor parkliknande tomt.

Vi blev helt betagna allesammen, och min kärlek försvann in I skogen, och vi andra tittade på varandra och
log, sa Vad har han nu hittat på, vart tog han vägen.

Så kommer han ut från skogen, med en stor Karl-Johan,. Lite angripen och skabbig, men stor och flott. Så smiler han och säger, jag gick in för atr se om jag kunde finna en ätlig svamp, och kunde jag det så blir huset vårt, det är här vi ska bo.