Zamarahs uppfödare var ju hem till oss häromdagen, och vi hade ett bra samtal.
Han blev lika konfunderad som jag, över hennes något märkliga beteende mellan stor rädsla och sen bara plötslig acceptans av en för henne helt ny person.

Men som så ofta är det hundägaren som är problemet, och det är de nog även i det här fallet.
Jag får lära mig att hantera henne som den herdehund hon faktiskt är, och inte en brukshund som jag tidigare haft under en stor del av mitt liv.

Jag började genast att ta kommandot och visa Zamarah, och det går så fint. Nu följer hon med både ner I källaren, går över nedfallna kompostgaller, om än motvilligt, och idag i skogen då hon reagerade med rädsla och inte ville gå förbi en jakthytt, så tog jag resolut tag i kopplet, drog henne med mig och efter 10 sekunders trams, följde hon snällt med.

Det handlar inte om att vara brutal eller obehaglig, men att vara bestämd och med trygg och fast hand leda henne .

Jag har nog gett efter lite för fort då hon visat rädsla, och låtit henne slippa undan.
Det är slut med det nu.

Sjön idag. Så vacker.

Söta missarna och Zavannah

Godmorgen till ännu en dag i huset.
Jag vaknar till ett varmt hus, och min tacksamhet saknar gränser. Lovprisar pannan i källaren, även om jag sent inatt när jag kom hem från jobbet, hade vissa problem med att få fyr i den, men det var helt mitt eget fel..

Jag har funnit alla sorters verktyg kvarlämnat i huset, men en yxa, om än en aldrig så liten, stod inte att finna, och när de sista tändpinnarna tog slut, blev det svårt att få fyr.

Imorse tog jag en kniv och en hammare, och späntade stickor. Så gick det fint att få fyr på pannan.

-3 här idag, sol och vackert.

Zavannah löper nu, och katterna far runt överallt och busar. Det är lite cirkus här igen ;)

Signe kissade i en säng igår. Det var inte så bra. Jag ska skaffa fler kattlådor så hon inte behöver gå upp på övervåningen før att kissa.

Nu är det snart dags att gå ut med hundarna i skogen, i det härliga vädret.
Och imorgon kommer kärleken hem igen.