Fick berøm idag på jobbet, av en anhörig, till en för mig, helt ny boende. Har bara varit där en gång tidigare, och inte fått introduktion.

Hon sa att de med en gång kände förtroende för mig, att jag var lugn och duktig, och att jag hade ett så mjukt sätt, och vårdade med känsla, som att lägga en hand på armen, säga godnatt och röra lätt vid personen. Lyssnar, sätter mig på huk så vi får ögonkontakt etc

Mannen hade fått förtroende för mig med en gång, och frågat vem som kom ikväll, och när det var jag blev han så glad

Det värmde.

Två andra boende uttryckte också sin glädje över mig ikväll, och jag kände mig verkligen uppskattad och lyft som människa och i min yrkesroll.

Gått en helt fantastisk promenad när jag kom hem. Månsken och magiskt ljus.
Kände mig lycklig och tilfreds.

Om jag nu bara fået Satmara att slappna av, så Zavannah kan sluta darra av rädsla för min vrede på charkan, så ska nog resten av natten bli toppen..

Så jobbar jag igen, 17 besök mellan 15-18. Det går fint, jag stressar aldrig, jag tänker att jag tar allt som de kommer, ändrar lite på ordningen på besöken så de passar bättre både till boende och mig , och så gör jag det jag ska, och blir jag sen så blir det övertid, och det är extra pengar till mig.

Enkelt va? ;)

Nu har jag det bra, nu är jag helt mig själv igen.
Skönt med jobb på det sättet, det ändrar fokus på tingen.

Jag har också varit lite besviken på min vän (?)jägaren. Han har ignorerat mig och mina mess, varken läst eller svarat, och det tycker jag är märkligt..
Och sån brukar han inte vara, och nej det har inte hänt något, vad jag vet, i hans liv.

Men nu släpper jag också det. Mowing forward.

Sov fram till halvnio.
Två glada hundar och två stora koppar med zoegas.

Solen lyser och det är 14 grader utanför, och jag tände upp kaminen, bara för att jag kan, och för att det är en sån mysig känsla att se på elden när jag dricker morgonkaffet.

Idag är det jobb, från 13-22..