Godmorgen igen!

Somnade ambivalent och en liten aning irriterad över mig själv igår, och vaknar i samma mode..

För bara 5 dagar sedan var jag så glad över fint samtal med Dansken, närde ett hopp om någonting, en strimma hopp om en framtid kanske.

Idag och igår har jag undrat vad som försiggår i mitt huvud. Hur och varför jag någonsin har fått för mig det.

Nej det har inte hänt något. Vi har kontakt varje dag som vanligt, allt är som vanligt, men ändå inte. Inuti mig håller någonting på att förandras.

Jag har plötsligt ett motstånd inuti mig för att åka till honom, ja träffa honom överhuvudtaget. Han har bara behov av mig nu, sen om mindre än ett år seglar han, med sin bästa vän och deras barn.

Kvar på kajen står jag, och undrar vad som hände med känslorna, och med vetskapen att ha blivit bortvald, än en gång I mitt liv.

Kanske vill jag bara bespara mig själv den upplevelsen, igen..

Men nu har jag lovat och bestämt, och de sista tre gångerna har jag avblåst de hela i sista minuten.
Den här gången åker jag, och reder ut ett och annat med mig själv..

Ska jag ha någon i mitt liv, måste den vilja välja mig, annars är jag hellre ensam, då väljer jag mig själv..

Så är jag I säng nu, efter en bra kväll på jobbet, och en underbar tur i skogen fram till nu, med hundarna.

Ska sova nu.

Godnatt..