Idag lastade jag in 32 plus motvilliga kilon i peggan, och körde till Markaryd utan att hon spydde en enda gång.
Dreglade, ja absolut, men inget mer.

Vi gick vid sjöarna, ett välbesökt ställe, där jag hoppades på bra miljötraning för Zamarah.

Och jag blev inte besviken. Barn, barnvagnar, skrikande barn med pinnar i händerna, stavgångare, skogsmaskin, hundar, ja allt det vi sällan ser här ute I ödsligheten, det mötte vi idag.

Till en början skällde hon på allt. Men efter ett tag började hon förstå att det var bra gjort av henne de gånger vi passerade utan skall, ja förutom att hon då såklart gör mig uppmarksam på att någon kommer, men sen lugnar sig.

Hon fick faktiskt också hälsa på två personer som tyckte att hon var söt.

Hon tyckte att allt detta var väldigt spännande, och hade ingen lust att åka hem sen.
På sedvanligt ovcharkamaner, lade hon sig i protest på marken, och försök du att flytta en ovcharka som inte vill ;)