Spännande tur till jobbet. Det som vanligvis tar ca 35-40 minuter, tog idag över en timme.

Vägen utanför mig. Och resterande av vägar i 38 km var värre än Värst.. Jag körde 30-50 km/h hela vägen till jobbet, och var glad att jag överhuvudtaget kom fram

Här pisseøsregnar det. Helt vilt, men kvällen har varit lugn, med ett normalt schema där jag i lugnt tempo hunnit med att ge alla det de ska ha

Nu hoppas jag bara att jag kommer hem säkert ikväll

Åh nej, jag vaknar upp till 10 cm blötsnö..
Inte för att det inte är vackert, och hundarna är glada(nåja, ovcharkan i vart fall) men jag ska till jobbet idag, och det ger mig ångest, på dessa hala, kurviga vägar med massor av vilt på. Och långt att köra.

Och så tänker jag på jobbet jag sökt här där jag bor. Jag har inte ens fått komma på en intervju. Är det för att jag är så gammal? Har åldersdiskrimineringen hunnit ifatt även mig nu?

Något annat kan det inte vara. Jag har lång och bred erfarenhet, har jobbat 18 år inom detta, jag har de bästa referenser från mina sista jobb, och de skriker ju konstant efter personal i vården, med utbildning och erfarenhet
Att inte ens få komma på intervju, det har aldrig hänt mig, förrän nu. Jag har blivit kallad till intervju på alla jobb jag sökt. Men inte längre, i Sverige i alla fall. Jag märkte det redan i våras när jag flyttade hem, att det var svårare..

Jag dricker min andra kopp kaffe, med Zavannah sovandes på mina fötter.
Jag har ont i huvudet, nacken, och jag bävar för ännu en kväll i hemtjänsten med ett omöjligt schema, där jag inte känner att jag gör ett bra jobb, där patienterna inte får det de ska ha.
Men jag kan ha fel. Jag hoppas det..

Kärleken ringde mig när jag precis vaknat. Han hade samma väder som jag har.
Idag är det 12 dagar till Thailand..

Det blev två hundpromenader i skogen om afton, också
Temperatur runt nollan, och snön lyste upp vår väg.

Nu är det sovdags för mig..
Har slängt in några vedklabbar i pannan, stängt av värmen i mitt sovrum, öppnat fönstret på vid gavel.

God natt