Klockan är åtta om morgonen, jag sitter med mitt morgonkaffe, och blickar ut över havet.
De andra sover.

Vi bor i ett fantastiskt hus, på fastlandet nu, och hos goda vänner.
Vi kom hit i förrgår, jag i ett miserabelt tillstånd, med hosta, halsont, diarré krakningar, ja typ allt.

De 6 dagarna på Koh tao blev inte så bra. Först kärleken sjuk, sen jag.
Jag tvingade honom till läkare till sist, och det visade sig att han hade en kraftig bakterieinfektion. Antibiotika, också till mig, som vid det laget började bli sjuk.

Problemet var bara att jag inte tålde antibiotikan, och den gjorde mig så sjuk med magsmärtor utöver de vanliga, och kräkningar om nätterna.
Först igår bestämde jag mig att inte ta den mer, och inatt har jag nog sovit i 12 timmar, den utmattades sömn. Och vaknar o mår ganska fint.

Men jag har försökt ta tillvara resan ändå, gjort så gott jag kunnat.
Badat i poolen, fått sol på min sjuka kropp, åkt minimotorcykel med sidovagn ner på byn, ätit lite mat, det jag klarat.

Klappat alla hundar jag sett, och bara njutit av det fantastiska klimat här är, och det land, Thailand. Jag älskar Thailand, och kommer mer än gärna tillbaka.

Nu har vi en vecka kvar. Tur vi hade 3 när vi nu varit så sjuka..
Idag ska vi besöka en nationalpark här i närheten.

Koh tao blev ju inget med dykningen som de var tänkt, och det är ett ställe jag inte tänker att jag vill besöka igen, om det inte bara är för dykning eller så.
Det var verkligen ett ungdoms o partystalle, med skrik o stök på nätterna igenom, och jag kunde inte sova och jag kände mig verkligen gammal, bland alla dessa unga människor.

Här där vi är nu, är de mest människor på vår ålder och äldre. Det är så fint, och huset vi bor i är stort, lyxigt och området vaktas av personal dygnet runt, och nyss kom de och morgonstädade här. Vi har hela huset för oss själva, våra vänner och vi.

Bilderna är ett litet hopplock, blandat från dagar som gått.