Signe gick över regnbågsbron idag.
Jag är så ledsen..

Någon har mest troligt kört på henne.
Sonen fann henne vid soptunnan vid vägen, förlamad i hela bakdelen, kall och medtagen.

Det här är sista bilden på henne.
Jag är megaledsen här i Thailand. Tårarna vill aldrig sluta rinna.

Jag vaknade redan vid halv nio, till sol och intensivt fågelkvitter.
Jag gjorde kaffe, riktigt kaffe för första gången sedan vi kom till Thailand, och inte de där nescafe piss.

Satte mig ute på den stenlagda terrassen, tog några klunkar av kaffet, och kom så i tanke om att jag bryggt det på kranvatten, och inte flaskvatten.
Slog ut det i vasken, gjorde nytt, och hoppas på att inte min mage flippar igen

Gick till poolen. Helt ensam. Simmade tills jag blev trött. Lade mig i en solstol. Simmade igen, tills mannen hade vaknat och smsade och undrade var jag var.

Lite bilder från huset.

Vi gick ner till restaurangen på stranden, 50 meter från huset.
Drack en fantastisk smoothie på mango o passionsfrukt, åt en brioche med ost och skinka. Skinkan fick hunden som låg och sov under bordet.

Igår var vi till en nationalpark under dagen.
När vi kom hem körde vi till byn här igen, åt middag på en restaurant där de var inflation på turister, och ca 95% var svenskar. Sånt gillar vi inte, vi kan best lide, när det är autentiske thai restauranter, där det inte ens finns en meny på engelska. Men igår var det den enda som var öppen här ute.. Det var okej..

Det var ett vattenfall, eller skulle ha varit, det var torrperiod nu, och inte så mycket vatten. Men vacker plats ändå och väl værd ett besök.

Bilderna i detta inlägg är helt osammanhangande, bilder på gårdsgskvällens drinkar, till texten om morgonens smoothie osv ;)
Jag skyller på värmen.. ha ha

På väg till nationalparken stannade vi på ett sånt ställe, där de inte kunde ett ord engelska.
Mickey kan några ord thai, så vi fick beställt mat, som smakade fint.