Jag sitter ensam och ser soluppgången. Dricker mitt kaffe och tänker på Signe.

Min fina lilla kisse. Hon fick ett väldigt kort liv.
Det gör så ont i mitt hjärta att tänka på hur många timmar hon kan ha legat där innan sonen fann henne.

Det är varmt, redan klockan 0700 är det 22 grader, och jag bara älskar det Thailandska klimatet.

Just nu har jag behov av ensamhet, lite tid för mig själv, det är därför jag går upp tidigt och dricker mitt kaffe i soluppgången.