Inatt har jag nästan hostat upp lungorna, nu när jag var helt övertygad om att det hade vänt, att nu skulle jag snart kunna träna igen.
Det började redan på jobbet om kvällen, jag lät helt plötsligt som en dunderförkyld astmatiker, och så kom rethostan. Tårarna rann och jag hostade tills jag nästan kräktes.

Och igår kom kärleken. Det sista jag vill är att ge honom ännu en härlig förkylning..

Så jag har sovit i ett annat rum med Zamarah.

Köpte nya sängkläder igår, tvättade dem och lät dem hänga ute och torka.
Helt hundhårsfria. ;)

Har fått satt fram lite av mina solcellslampor. Det blir så vackert om kvällarna när de lyser

Jag har gått många och långa promenader med hundarna, och det har gått så fantastiskt bra med Zamarah nu. Hon har gått så fint i kopplet med mig, inga tokryck eller annat, och jag har varit god till att läsa henne, förekomma och korrigera, och hon har varit lyhörd gentemot mig

Zavannah har fått en ny kong, och än har hon inte lyckats bita sönder den .

Zamarah uppskattar bepanthen lika mycket som jag gör, bara lite mer våldsam när hon använder den. ;)

Vi var till veterinären i förrgår, hon skulle vaccineres, och den stora hunden fullkomligt dundrade in på mottagningen, ville älskvart säga hej till allt och alla, och veterinären sa att det var den mest sociala ovcharka hon någonsin mött.