Igår var det sol och bad i poolen, tillsammans med de andra, och sen köpte mannen varsitt armband till oss, som gav fria drinks, och sen blev det vilt kul resten av dagen och kvällen

Alltför många mojitos, men gud så många skratt, och tokerier, länge sen jag haft så kul och skrattat så mycket.

Sov sen dessvärre dåligt om natten, som jag alltid gör av för mycket alkohol. Men ingen katastrof.

Vi började morgonen som vanligt ändå med träning på hotellets gym, sen gemensam frukost.

Men sen kunde jag märka, att efter tre dagar med socialt, tillsammans med ett helt gäng människor, så började mitt sociala kapital att ta slut,jeg er ved at løbe tør for social skills, och behovet att dra mig undan, blev uttalat.

Så jag och mannen satt på hotellets bar, såg ut över havet och poolen, drack ett litet glas vin, och jag kände mig trött, och ville bara dra mig tillbaka till hotellrummet, när hela ganget dundrade in, och jag kände bara, nej det här klarar jag inte längre. Det var som om all energi försvunnit från mig, och jag satte kvar lite vid sidsn av, i soffan, när de alla klämde ihop sig vid ett bord

Mannen klappede på stolen bredvid sig, men jag avbojde, sa att jag är trött och sitter fint här som en del av sällskapet, men ändå lite för mig själv.

Så kommer det en full och urjobbig msn, slår sig ned bredvid mig i soffan, och jag visar tydligt att jag inte vill ha kontakt, och han backar, ett tag, men blir sen påstridig igen , och till sist reser jag mig bara upp och går, säger att jag är trött och går till rummet.

Jag vet inte om någon kan förstå, men när jag blir så dranerad på energi, att det inte finna något alls mer att ge, så måste jag bara bort, i panik, för att ladda upp mig själv igen.

Nu tycker kanske de andra att jag är konstig, men jag kan inte hjälpa det...