Apt på jobbet, sen hem och ut med hundarna i skogen.

Kolsvart, du kan inte ens se handen framför dig, men jag har en suveræn ficklampa.

Jag får ofta kommentarer /frågor från människor, om det inte är läskigt att gå I mörkret i skogen. Om jag inte är rädd?

Och jag undrar alltid vad jag ska vara rädd för? Vad är oddsen på att det skulle hända mig något i skogen? Angripen av något djur? Överfallen av en sjuk människa?
Den risken tror jag är större i en stad, by, liten ort.

Och OM det skulle ske? Jag säger så här. Jag har en av världens farligaste hundraser vid min sida, den kaukasiska ovcharkan, en liten "björn" på upp mot 70 kg, så nej, jag är inte rädd.

Jag känner bara frid i skogen.

Katterna får mig att dö sötdöden en smula varje dag..

De funkar så fint med Zavannah nu..
Så det är dags att vänja Zamarah nu också..

De är alltså bara 14 veckor men har redan fångat sin första mus. Det må jag nog säga är imponerande, även om jag har dåligt samvete för den stackars musens död..

I övrigt har jag packat och fixat här hemma. Ikväll blir det tidigt i säng. Imorgon är det mycket som ska hinnas med..innan kärleken kommer på kvällen..

Så är det onsdag. Jag sitter med kaffet och har tänt upp I kaminen.
Plus 5 grader ute, 17 inne.

Nattsvart zoegas, och endast två dagar kvar nu..

Jag hade en jättebra, lugn kväll på jobbet igår. Och när jag kom hem gick jag promenader med hundarna under en magiskt vacker stjärnhimmel.

Hundarna leker..

Idag har jag bara Apt, sen är jag ledig till lördag kväll.
Och imorgon kommer kärleken igen..

Godmorgen till kaffe och brioche, till 8 plusgrader och en mörk men ändå ljus morgon.

3 dagar till huset, 2 till jag ser min kärlek igen.

Sov 9,5 timmar inatt. Vaknade riktigt utvilad, till en morgon med 11 plusgrader.
Underbart!!

Jag har precis cyklat med denna där;) och nu ska Zamarah ut på tur

Har också bokat tid för vaccination inför Thailands resan..

Jag har gått med Zamarah i skogen ikväll.
Det var extremt mörkt, och då jag prövade att släcka ficklampan, kunde jag inte ens se handen framför mig
Men varmt, säkert en 9 plusgrader och varma vindar, och jag hade alltför mycket kläder på mig..

Jag släppte Zamarah, lät henne springa fritt i 3,6 kilometer.

Jag är sjukt trött och har lagt mig i sängen redan.
Och imorgon när jag vaknar, är det bara 3 dagar kvar..

Så har barn och kärleken kört.
Den svartvita katten, som heter Signe, och Zavannah lade sig tillrätta hos mig i soffan.

Jag är som vanligt sjukt trött efter dessa helger. Trevligt, men intensivt.

Jobb måndag tisdag onsdag till veckan. Ledig torsdag fredag, och så flyttar vi..

Båda hundarna sover i soffan nu, och jag samlar energi till en promenad med Zamarah sen.

Godmorgen till regn och efterlangtade plusgrader. Ja inre regnet, men plusgraderna, ja tack.

Igår körde vi återigen förbi vårt hus, och visade det till mina barn som inte sett det innan. Vi gick där och bara var helt uppslukade av platsen, att det är vårt hus om några dagar, och allt kul vi ska uppleva där.

Igår firade vi också min äldsta sons födelsedag i förväg, med fantastiska burgere som min kärlek lagade helt från grunden, och det är han bara så god till.

Sen blev det tårta, och kvällen avslutades övermätt med att somna i soffan.

Katterna och Zavannah var tillsammans större delen av dagen igår, och med kärlekens duktiga hand, gick det riktigt fint, och det är jag så glad för.

Signe den svartvita är modigast. Siri är lite mer reserverad mot Zavannah, men det fungerar..

Genom snökaos och förseningar kom han så, min kärlek.
Jag var orolig för honom, för det var katastrofalt väglag, men det gick fint.

Vi delade på en flaska vin, sen gick vi i säng.

Vaknade till en magisk vintermorgon med snö och 0 gradigt

Gick en lång tur med Zamarah, och när jag kom tillbaka var kärleken uppe..