Ja då var det tydligen dags igen. Varje år lagom till nyårsafton blir jag numer sjuk i covid

Har redan varit sjuk en vecka, så det är på bättringsvägen, men ändå.. Börjar bli tröttsamt .

#covidigen #positiv #nyårssjuk #häxanochcovid

Jag vaknar vid tre. Det är något i natten som vill påkalla min uppmärksamhet.
Ligger tyst, lyssnar ut i mörkret, genom ett fönster på glänt. Hör först ingenting, sedan lite svagt, ljudet av Döden.

Viker undan täcket, sätter fötterna i ett par tofflor, Zaray som en skugga vid min sida, och jag går ut i natten.

Det är varmt i sonens hus, han sover, ser ut att ha gjort det länge, och det lyser orangea i kaminerna, en falnande glöd som sprider den sista värmen.

Jag släpper in Döden i huset igen, ett stråk av sorg sveper in över mig, och jag undrar hur han har tagit sig ut inatt, genom stängda dörrar. Ser honom på öppet hav med mig, full av livskraft, och vid hans sida de andra, Lilly och Johnny.

Tillbaka i min egen säng. Aningen bättre från den förmodade tredje gången, tredje året i rad och covid19, men inte helt bra.

Vemodet, svårmodet och avundsdjupets bottenlösa känsla från barndomen av övergivenhet, gör mig sällskap. Regnet faller på plåttaket, det finns mycket att skriva om, ett Nytårsaften i Danmark, fantastiska människor, möten, lite mindre fantastiska känslor, och djupsinniga funderingar, men först ska jag krama Zaray, och måske, sove lidt..

#dödenkallar #dödsrop #vemodinatten #svårmodet dödsropet