Tvätten hänger på tork i solen. Jag vattnar alla träden som kärleken har köpt och planterat. Solen är varm och dagen fantastisk. Himlen fullständigt klarblå

Päron æble kirsebær..

Holder en lille pause, drikker en øl i solen, behageligt tilbagelænet i en solsæng.

Vattnar i växthuset.

Kärleken är på väg. Snart är han här..

Zavannah dyrkar solen..

En morgonpromenad tar hur lång tid som helst med Zamarah, när hon bestämmer sig för att vi ska stanna och vila, lite här och där under vägen.
Jag kan öva mig i mindfulness ;)

Nu är vi nästan hemma.
Men solen lyser mellan de vita strimmorna av moln på himlen, det blåser lite, men vinden är inte så kall.

Idag vaknade jag till 6 plusgrader.
Smärtan i rygg och nacke var påtaglig, nu kan jag verkligen märka att jag inte styrketränat på snart 14 dagar.

Vaknar tidigt denna morgon. Utanför fönstret sjunger fåglarna så vidunderligt, och solen lyser in.

Jag vaknar tidigt av värk i nacke och ryggen. Nu börjar jag märka att jag inte tränat på 10 dagar. Smärtan är tillbaka.

Bilder från gårdagens promenader med hundarna.
Det ser likadant ut i dag. Sol och underbart vackert.

Jobbade kvällen igår. Gick över förvantan bra.
När jag kom hem gick jag i skogen med Zamarah, och efter det, kastade jag kong med Zavannah i skogen bakom huset.

Nu ska jag dricka min andra kopp kaffe, och så gå ut i skogen med hundarna..

Jag vaknar långsamt av att solen lyser in i rummet
Luften är kylig, från ett fönster på glänt, och det är något som är annorlunda. Någonting har förändrats, och jag kan märka det i min kropp.

Hostan är borta. Bara sådär, och det rosslar inte längre i mina luftrör när jag andas.

På golvet ligger Zamarah och sover sin fridfulla sömn. När hon märker att jag är vaken, rullar hon över på rygg, och svansen viftar långsamt.

Det är en fantastisk dag jag har vaknat till. Jag stänger fönstret, går ner för trappan, släpper ut Zavannah, och sätter igång kaffebryggaren.

Känner riktigt efter hur jag har det i min kropp, och ja, den har det faktiskt bättre.
Det är fortfarande en bit kvar, men ytterligare ett litet steg i rätt riktning

Jag vaknar långsamt av att solen lyser in i rummet
Luften är kylig, från ett fönster på glänt, och det är något som är annorlunda. Någonting har förändrats, och jag kan märka det i min kropp.

[Bild]

Hostan är borta. Bara sådär, och det rosslar inte längre i mina luftrör när jag andas.

På golvet ligger Zamarah och sover sin fridfulla sömn. När hon märker att jag är vaken, rullar hon över på rygg, och svansen viftar långsamt.

[Bild]

Det är en fantastisk dag jag har vaknat till. Jag stänger fönstret, går ner för trappan, släpper ut Zavannah, och sätter igång kaffebryggaren.

Känner riktigt efter hur jag har det i min kropp, och ja, den har det faktiskt bättre.
Det är fortfarande en bit kvar, men ytterligare ett litet steg i rätt riktning

[Bild]

Så blev det morgon igen, och jag sitter här med mina dyra droppar i en kaffekopp, ser ut över allt det fantastiskt vackra, som är vårt, mitt och kärlekens.

Jag kan svära över många dåliga saker i det här landet, rasa över kaffepriser och andra skitsaker, för att jag är så nedbruten just nu av det här viruset som för tredje gången på kort tid har smædrat min kropp, rejält. Och för att det fortfarande sitter djupt nere i lungorna på mig.

Ja, det gör mig verkligen på dåligt humör.
Men samtidigt är jag ändå lycklig, lyckligare än jag någonsin varit i mitt liv, jag har det fantastiskt, kärleken är stark, trygg och stabil mellan mig och min Dansk. Hundarna har det bra, det är vår, vi har ett underbart hus, jag har ett nytt bra jobb, min ekonomi har aldrig varit så stabil heller, så jag ska ta mig samman, använda det dåliga humörets dåliga energi till något kreativt, i väntan på att jag blir helt frisk igen.

Nu ska jag hämta en till kopp av de dyra livselixiret.
God dag på er alla där ute!

Hundpromenader, serier liggandes på soffan, och så projekt målning som jag drog igång, i vårt sovrum.

Vitt, enligt kärlekens önskemål. Så då blev golvlisterna ljust gråa, som en kompromiss för mig, som inte är särskilt begeistrad för vitt.

Under mattan och spånskivor, fanns verkligen ett gammalt trägolv. Men vad är de målat med? En gråblåaktig märklig färg som känns som betong /sandaktig, när jag provade att slipa lite på den.

Jag älskar gamla golv, originalgolv i gamla hus, så är de möjligt ska jag försöka få det i sånt skick att vi kan ha det och inte lägga laminatgolv.

Kvällen var vacker. Jag hoppas det inte blir så kallt inatt, för nu tror jag smertegrænsen för mina bönor er ved at være der..
Och där kom den danska ordlisten ind, och jag orkar inte ändra på det. Tror ni förstår ändå.

Min dag börjar med att jag vaknar till det här.
Hennes stora ljuvliga uppenbarelse, som ligger där och sover så fridfullt.

När hon märker att jag är vaken, sätter hon sig upp och nosar försiktigt igenom mitt ansikte, dröjer lite vid munnen, ser ut till att läsa av hur jag mår, precis som hon gjorde också igår. Hundar känner, och vet.

Jag kan märka det direkt när jag vaknar, känslan i kroppen är annorlunda mot igår, och jag är på väg att bli bättre. Kroppen har fått övertaget om viruset igen..

Jag dricker mitt kaffe, som från och med idag kostar 100kr per paket. Detta vansinne vill jag inte vara med till längre, och jag överväger om jag ska sluta med kaffet, även om det har varit mitt livselixir i så många år.
Men hundra jävla kronor per paket? Det kommer jag aldrig betala.. inte heller 85 kr för något äckligt Gevalia eller Löfbergs lilapiss..

Jag är så innerligt trött på det här landet, med dåliga löner, dåliga villkor, karensdagar och låg sjuklön, världens dyraste matpriser, Systembolagets monopol, så man inte kan köpa en flaska vin på Ica, skenande elpriser och höga skatter, tandläkaravgifter som gör att vanliga människor inte har råd och får dålig munhälsa listan kan göras lång..

Jag går en tur i skogen, idag går det lite bättre. Men jag känner mig som vore jag överkörd av någonting, och hostan sitter fast djupt nere i bröstet.

Jag ringer jobbet och säger att jag jobbar på onsdag. Imorgon är jag ledig, och nu har jag inte råd att vara hemma fler dagar..

Fördelen med ovcharkan är att hon pausar ofta på promenaden. Så jag får vila.
Funderar på att ta med en thermos med kaffe(nej visst fan ja, det hade jag inte råd med längre, det är dyrare än alkohol) och en kaka. Ha en riktig hyggestund i skoven, Zamarah og mig..