Godmorgon!
Natten blev ovanligt bra, en melatonin hjälpte mig att sova bättre trots att det var väldigt varmt på sovloftet då solen legat på hela dagen på det svarta plåttaket.

Dessa bilder kom upp i min telefon, vad jag gjorde för exakt ett år sedan. Relativt nyinflyttad här, och kolla huset då och nu.
Jag har hunnit fixa en del, men mycket återstår.

Och sen högg det till i hjärtat. Becky, min älskade fina Grånos.

Idag är unghundarna helt tokiga och för tillfället extremt billiga. Noah har smugit runt hönsgården hela morgonen och försökt skälla på hönsen, och trots upprepade åthutningar och timeouts i hundgården så återgår han till dumheterna per omgående så fort han får chansen.

Neah jobbar å sin sida på att gräva upp allting hon kommer åt och underminera hela trädgården och båda husen.

Men det bästa av allt idag, min yngsta son kommer hit och stannar i flera veckor. Jag ska hämta han vid tåget i Hässleholm idag.

God morgon!
Ännu en varm och underbar dag att vakna till. Hundarna sov till åtta idag, och jag i någon sorts halvslummer, ytlig dvala. Mitt sömnbehov är inte så stort under den ljusa årstiden, det är som om själen verkligen vill ta tillvara varje minut av allt detta ljuvliga.

Glada Neah från gårdagens kvällsrunda.
Min finaste trogna följare som aldrig viker från min sida. Hon påminner så mycket om min schäfertik jag en gång hade.
Kärlek...

Min och Neahs kvällspromenad.
Två uggleungar landade på en gren ovanför våra huvuden och satt där och iakttog oss när vi gick förbi.

Ögonblicket var magiskt. Hela skogen är full av magi.

Solens sista strålar mellan träden, ljuset, ett förunderligt sken.

Sida vid sida gick vi in i ljuset, lät det omsluta oss i sin helande sfär.

Tidig förmiddagspromenad, Noah och jag.
Bort t från solens brännande hetta, in i skogens mossiga, gröna dunkel.

Vi finner knappt svalka ens mellan träden och under lövkronornas tak.

När vi kommer tillbaka är klockan tio och termometern i skuggan visar 24 grader.

God morgon!
Uppväckt redan 0650 av Neah, och när Neah väcker dej då är det för att hon verkligen måste ut, annars sover hon gärna till efter åtta på morgnarna.

Ännu en ljuvlig morgon mötte mig i dörren när jag nyvaken gick ner och släppte ut hundarna.
Fågelsång och värme, fast dagen knappt börjat och prognosen säger att det visst ska bli 30 grader idag.

Hönsen har återgått till sitt stumma läge igen. Kanske är det hettan som får deras strupar att torka ihop så inga kuckeliku kommer ut och Sonen säger att vi förmodligen har köpt stumma höns ;))

Idag ska jag göra ingenting. Eller jag ska försöka åtminstone. Min kropp har sagt ifrån i några dagar nu att den behöver vila lite, och jag vet bättre än att försöka köra över den..

Jag är helt oskyldig sa Neah. Jag har inte en aning om vem som kan ha grävt ännu fler hål i gräsmattan. Kanske Noah? Hör med honom.

Noah som först var lite reserverad mot sonen när han flyttade hem till gården igen, har nu som ni ser fullkomligt kommit över det.

PS.. Sen visade det sig att Neah faktiskt bara grävde ner ett ben, som Noah sen grävde upp till hennes stora förtret.
Noah i sin tur bet sönder hängmattan idag när jag var borta en kort stund, så jodå de kan minsann båda två..

Livet, så fullt av liv, av glädje, av lycka och känslan av min plats på jorden.
Näckrosor, de bär på en barndomens mystik, en förunderligt blomma med magiska toner.

Vattnet är varmt mot mina fötter. En längtan att sträcka ut, simma rakt in i allt det blå, omgiven av det gröna.

Ett hjärta i sanden. Ett hjärta av sten.

God morgon!
Vaken sen kvart i åtta. Hörde tuppen gala svagt på avstånd genom fönstret och log för mig själv

Släppte ut hönsen och tupparna gav dem mat.

Gav hundarna mat. Satte på kaffet.

Gav Stella mat.

Sen var det äntligen min tur att få sätta mig ner i solen med en kaffe i handen.

Tog en bild från mitt sovrumsfönster, eller egentligen sovloft. Sovloftsfönster?
Allting är så vackert nu, det är magiskt att leva.