En löparrunda i nya omgivningar, lätta fötter mot marken, idag är jag stark, kroppen känns lätt och smidig, fri från allting jordiskt betungande, låter jag mig uppslukas, bli en del av alltet.

I skogen om kvällen, dimman bäddar in allting i ett vitt töcken, stammarna viskar i natten, och deras röster försvinner med ett klingande skratt upp mot himlen.
Jag lutar mig mot stammen, känner den skrovliga barken mot min kind, energierna som strömmar upp genom dess kropp, och för en stund är jag ett med skogen, dimman och den gröna mjuka mossan.

Hönsen är inne, hundarna sover i soffan, katterna i fåtöljen, luftvärmepumpen har tystnat, det är 6 plusgrader ute och allting andas frid.

11 plusgrader och sol, en känsla av vår från gårdagen.

Fåglarna kvittrade och snön droppade från träden.

Bara grusvägar igen. Längtan efter en kaffe i solen mot husväggen.

Neahs sovstil. :)
Idag är det mulet och jag ska köra till Ängelholm på min lediga dag.

Imorse var jag så vansinnigt trött, intill dödens trötthet, och det var svårt att vakna trots bra nattsömn.

Gav mig ut på en löparrunda på 6km, kroppen kändes trög och tung. Jag pressade mig själv att springa och hålla ett bra tempo, mycket på ren vilja bara.
Efteråt kände jag mig nästan illamående av trötthet.

Åkte till jobbet, har varit på en helt ny avdelning idag från 13-21. Kul, jag gillar nya möten med nya människor, lite andra rutiner och något som gör att man inte fastnar i samma hela tiden. Upplyftande, och en supertrevlig kollega ikväll.

När jag kom hem närmare halv elva, gick jag ut i skogen med hundarna. Hur nöjda de blev kan man se på översta bilden där Neah sover under ett litet skrivbord :)