One in a million

Direktlänk till inlägg 2 april 2024

Så nära, så långt borta

Av Sarplaninac - Tisdag 2 april 22:35

Ur: I skuggan av min döde halvbror.

Hon är 10 år gammal, när hon står upptryckt mot en vägg i skolen, av en jämnårig kille från klassen. Han tar styptag på henne, samtidigt som han knäar henne i magen, sedan släpper han sin ena hand om hennes hals och sticker den istället innanför hennes tröja, och släpper det han har i handen.

Små runda pappersbitar, från ett hålslag.

Flickan sparkar och försöker komma loss, bli fri. När killen från klassen, Johan heter han, släpper henne, skrattar han, och det virvlar runt små pappersbitar från henne, de singlar ner på den plastaktiga entremattan, och flickan skäms.


Hon går med tunga steg hem, ångesten som en klump i bröstet, den röda skolväskan dunkar taktfast till hennes steg där hon går.

Hon öppnar dörren till hemmet, en bävan inom henne. Hon stannar upp Innanför dörren, lyssnar, känner in. Ångesten som vilar över det lilla kedjehuset, ligger som en tung våt filt över det, och flickan vet, att hon aldrig vet vad det är hon möter när hon kommer hem, och ytterdorren slår igen bakom henne.

Senare, om kvällen, de sitter I den rostfärgade soffan, flickan och hennes mor, sida vid sida. De bruna gobelängmönstrade tapeterna på väggarna, persiennerna snett vinklade ut mot gatan.

Modern pratar med någon i telefonen, säger att allt är bra, de har haft en fin kväll. Hon lägger på, flickan tar sats, tänker på allt det hon vill säga, att det inte alls har varit en fin kväll. Hur hon har suttit där så nära sin mor, med ångesten rivandes i bröstet, och klumpen i halsen som aldrig vill försvinna. De små pappersbitarna, runda bittesmå, som föll ut från hennes kläder, och hon tar sats, prövar verkligen att säga någonting, men orden som kommer ut från hennes mun är stumma, de blir bara till ett tyst skri. Hon öppnar och stänger munnen, men ingenting hörs. Bara hjärtat som hamrar på insidan av bröstkorgen, och klumpen i halsen. Så är ögonblicket förbi.

Hennes mor så nära, men ändå så långt borta..

#sorg mobbing dysfunktionell #iskugganavminbror #uppvaxtmedsjukmor #psykisksjukmamma #ångest

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sarplaninac - Måndag 29 april 19:11

En dag med sol, och skog.. Vi tog bilen 500 meter typ, bara för att träna och få henne att förknippa bilåkning med något positivt. Fantastisk dag.. Idag var Zaharah ensam en timme ute på gården när jag gick med Zavannah I skogen. När vi kom h...

Av Sarplaninac - Måndag 29 april 07:29

Godmorgen från valphuset. Natten har varit lugn, de har sovit, Zavannah I soffan och Zaharah på golvet. Jag vaknade först av alla, och väckte upp dem redan klockan sju. Dricker kaffe, hundarna har somnat igen, och ser solen komma högre och hög...

Av Sarplaninac - Söndag 28 april 22:22


Nu har jag lagt mig, hundarna också. Charkan ville egentligen inte komma in, hon älskade den ljumma kvällen ute. Hoppas på en lugn natt, och en morgon som inte startar alltför tidigt. Sweet Dreams ...

Av Sarplaninac - Söndag 28 april 16:34

Idag kom Zoe och husse på besök. Zaharah var kaxig som få, men Zoe vänlig och lugn. För säkerhetsskull hade hon munkorg på. Men jag såg inga tendenser till något annat än vänlig och tålmodig. Zavannah var också rätt kaxig, men så fort Zoe gick ...

Av Sarplaninac - Söndag 28 april 06:42

Jamen godmorgen redan klockan 0545. En hyperaktiv staffe satte fart på alla, väckte upp valpen som kissade på golvet innan jag hunnit ner för trappan. Valpen sov med dottern. Jag känner fortfarande av effekten av den sömntablett jag tog igår, och fö...

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Translate


Ovido - Quiz & Flashcards