Så har morgonen börjat här igen. Eller den började egentligen första gången klockan fem, ut med hundarna och kissa, sen lägga mig på soffan igen.

När jag precis höll på att falla i sömn igen, så var det den där irriterande flugan i ansiktet, den jag har slagit ihjäl nu var eneste morgen i flera dagar, men som på något mirakuløst sätt alltid återuppstår, och bara klockan 5-6 om morgonen.

Hundarna var lugna, de lade sig nära mig på soffan och sov vidare. Själv tog jag en soffkudde och la över ansiktet, sen var det over and out.

Nu är det morgonkaffe i solen.
Imorgon kommer dansken, han ska hälsa på mig till på söndag, och har lovat hjälpa mig installera dörren, så det var därför det var så bråttom för mig att få fatt I en dörr.

Det är inget litet jobb, en hel vägg ska öppnas och det ska muras. Spännande.

Det blir också lite intressant att se hur det är att se honom igen, här I min miljø.
Nu är det dags för andra koppen kaffe, zoegas svart som natten.