Var iväg ikväll och träffade en ny bekantskap. Vi åt middag och pratade bort några trevliga timmar.

När jag kom hem igen var klockan närmare 22 och dottern och jag tog ut Araya och Zaray på en mörkerpromenad.

Första mötet var en bil som stannade, och det var sonen på väg hem från jobbet. Zaray morrade dovt och drog i kopplet, skulle fram och se vad det var, sen fick hon syn på vem, och blev hysteriskt glad.

Sen kom det plötsligt ett grönt fladdrande ljus emot oss i mörkret. Först trodde jag att jag sett fel, men ljuset närmade sig och jag ropade Hallååå ut i mörkret. Fick ett hallå tillbaka, sen blev det tyst och ljuset fladdrade åt olika håll som om någon sökte av ett område runt våran gård.

Zaray blev stressad och ordentligt på sin vakt, morrade, drog i kopplet och fräste åt Araya som också gick igång på detta.
Då vände det gröna ljuset, svepte en sista gång och försvann åt ett annat håll.

Jag tittade på klockan, 2210, en vanlig sketen tisdag, här ute i ödsligheten. Man upphör aldrig att förvånas. Jag har bott här i snart tre år, och kan räkna på ena handens fingrar de gånger jag mött någon ute på promenad dagtid. Och i mörkret såhär sent, det har aldrig ens hänt. Och jag undrar fortfarande vem och varför, och det gröna ljuset?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regn och kyla. Vaknar till ynkliga sex grader, och regnet som öser ned Ett kort ögonblick, efter morgonkaffet, drar regnet bort och solen kommer fram. Jag tar Zavannah på en tur i skogen, jag fryser, och önskar jag hade tagit mössa, vantar och e...

Jag, kommer till jobbet och möts av kollegor som bara Åh du är tillbaka, välkommen, vi har verkligen saknat dig!! Och Gud vad brun och fin du är! Sånt blir man ju bara så glad över Jobbkvällen blev lugn, och jag kom hem till detta. 'Hej, h...

Jag överlevde och kom hem. Kvällen var ljum, grönskan på väg att bli frodig, och en halvmeter ruccola och spenat väntade mig i växthuset. Allt hade överlevt, liksom jag, och bönorna blommade. Men det var lite torrt, så jag har vattnat, och vattna...

Så är vi här.. Min nervøsitet är påtaglig, som alltid med flyg.. En mojito före avgång. Kan tyvärr inte dricka mer, då jag ska köra hem ikväll.. ...

Så ska vi hem. Jag kunde märka min oro för flygresan, redan igår, och nu önskar jag bara med hela min själ att jag var hemma i skogen igen. Vi har ätit frukost, en dignande buffet av läckerheter, och min tallrik fylld av frukter och den här lilla g...