Jag får svårare och svårare att hålla samman. Jag ser min kæreste, är hemma hos han igen, men psykiskt har jag det tungt.
Jag läser in och känner av minsta lilla med honom, samtidigt som jag støtter honom fullt ut.

Jag har det skit rent utsagt på jobbet. Kan inte hålla samman, fokusera på det jag ska, jag glömmer saker, pratar för mycket privat med en boende, Inget katastrofalt, bara om att jag har en kæreste med depression och jag har det jobbigt med det. Det är oprofessionellt av mig.

Till sist kan jag inte hålla ut mer. Jag är på en middag med 3 kollegor som jag också betraktar som vaninnor. Jag känner mig utanför hela kvällen, som att jag inte passar in. Vet inte längre om det är jag, eller dem.
Jag går hem och sjukskriver mig. Först för influenza, men jag sjunker bara djupare ner I mitt dåliga mående, och så sjulskriver jag mig för depression.

Min chef skickar mail att jag ska infinna mig till samtal. Men hon skriver varken dag eller tid. När jag frågar snaser hon av mig att det har hon skrivit och det är bara till att infinna mig då det är plikt på det. Jag tar en skarndump på mailet utan dag och tid och skickar till henne. Hon svarar inte ens. Hela tiden är jag artig och vänlig, skriver att jag ber om ursäkt om jag missforstått något.

Jag ringer en annan chef, som sager tid och plats. Jag mötte henne i fredags. Det gav noll och ingenting, för jag ska dit igen efter läkarbesok på måndag, då jag får intyg..
Men den chefen är åtminstone inte otrevlig.

Jag vet godt att jag inte varit den bästa versionen av mig själv. Men jag förtjanar inte att bli behandlad så här. Och jag kan inte gå tillbaka till jobbet. Bara tanken ger mig ångest.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regn och kyla. Vaknar till ynkliga sex grader, och regnet som öser ned Ett kort ögonblick, efter morgonkaffet, drar regnet bort och solen kommer fram. Jag tar Zavannah på en tur i skogen, jag fryser, och önskar jag hade tagit mössa, vantar och e...

Jag, kommer till jobbet och möts av kollegor som bara Åh du är tillbaka, välkommen, vi har verkligen saknat dig!! Och Gud vad brun och fin du är! Sånt blir man ju bara så glad över Jobbkvällen blev lugn, och jag kom hem till detta. 'Hej, h...

Jag överlevde och kom hem. Kvällen var ljum, grönskan på väg att bli frodig, och en halvmeter ruccola och spenat väntade mig i växthuset. Allt hade överlevt, liksom jag, och bönorna blommade. Men det var lite torrt, så jag har vattnat, och vattna...

Så är vi här.. Min nervøsitet är påtaglig, som alltid med flyg.. En mojito före avgång. Kan tyvärr inte dricka mer, då jag ska köra hem ikväll.. ...

Så ska vi hem. Jag kunde märka min oro för flygresan, redan igår, och nu önskar jag bara med hela min själ att jag var hemma i skogen igen. Vi har ätit frukost, en dignande buffet av läckerheter, och min tallrik fylld av frukter och den här lilla g...