Modern är full av vrede, hon sliter och knuffar den sanslöst berusade 15 årigen.
När hon kommer till den branta trappan, tar hon henne i fötterna och släpar henne efter sig. Det hörs ett dunkande ljud varje gång hennes huvud slår i trappstegen, det är 15 steg.

Hon är rasande, orden som kommer ut ur hennes mun, är skarpa som knivar, och de dryper av förakt för denna vämjeliga værelse som ligger där, vid foten av trappan, som är det barn hon aldrig ville ha, den dotter hon aldrig någonsin kommer att älska.

När de kommer hem, knuffar hon ut flickan ur bilen, hon faller omkull på det hårda gruset, och hon gråter, snor blandes med tårar, och blod från ett sår i pannan.

Flickan ligger på sin säng, ensam I sitt rum. Hon glider in och ut ur medvetslösheten, och kramperna som kommer av alkoholförgiftningen. Hon kräks, blir liggandes i sitt eget uppkast, och natten går över mot gryning.

När hon vaknar kan hon inget minnas, allting är ett enda stort tomrum, ett svart hål av ångest, någonting förfærligt har skett.
Så kommer den tillbaka, med full kraft. Sorgen, sveket, och kärleken som blev till ett ingenting. Hur hon för första gången i sitt unga liv, fått uppleva kärlek, men ack så kort, flyktigt, likt ett irrbloss i natten flammade den upp, och sedan blev allting svart.

På trevande, ostadiga ben tar hon sig upp ur sängen, med ångesten hamrandes i bröstet, tassar ut I köket. Där står modern.
Hon ser på flickan med förakt, spottar ut orden. Du är så äcklig, så vidrig, du är en billig slyna och jag förstår att din kille gjorde slut med dig. Ingen kille i världen kommer någonsin vilja vara tillsammans med någon som dig.

Sedan kommer tystnaden. I två veckor varar den. Hon säger inte ett ord till flickan, hon ser inte på henne, hon svarar överhuvudtaget inte på tilltal från flickan.

Hon pratar med flickans bror, de har mys framför tvn, med chips och godis. Flickan är inte välkommen.. Hon existerar inte, hon är, ingenting.

Ur
"I skuggan av min döde halvbror"..

#iskugganavmindødehalvbror
#dysfunktionell #trauma #maskrosbarn

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regn och kyla. Vaknar till ynkliga sex grader, och regnet som öser ned Ett kort ögonblick, efter morgonkaffet, drar regnet bort och solen kommer fram. Jag tar Zavannah på en tur i skogen, jag fryser, och önskar jag hade tagit mössa, vantar och e...

Jag, kommer till jobbet och möts av kollegor som bara Åh du är tillbaka, välkommen, vi har verkligen saknat dig!! Och Gud vad brun och fin du är! Sånt blir man ju bara så glad över Jobbkvällen blev lugn, och jag kom hem till detta. 'Hej, h...

Jag överlevde och kom hem. Kvällen var ljum, grönskan på väg att bli frodig, och en halvmeter ruccola och spenat väntade mig i växthuset. Allt hade överlevt, liksom jag, och bönorna blommade. Men det var lite torrt, så jag har vattnat, och vattna...

Så är vi här.. Min nervøsitet är påtaglig, som alltid med flyg.. En mojito före avgång. Kan tyvärr inte dricka mer, då jag ska köra hem ikväll.. ...

Så ska vi hem. Jag kunde märka min oro för flygresan, redan igår, och nu önskar jag bara med hela min själ att jag var hemma i skogen igen. Vi har ätit frukost, en dignande buffet av läckerheter, och min tallrik fylld av frukter och den här lilla g...