Åtta kilometer sarplaninac. Nej inte Zarays längd, även om hon är stor, men den sträcka vi tog idag, hon och jag.

På halva vägen rastade vi, och delade rättvist på allt utom ölen, den var min, och tuggbenet endast hennes.

Ännu en ljuvlig dag, sol och varmt så jag bara gick i min t-shirt, med jackan knuten över höfterna.

Zaray fick för sig att hoppa ner i en lerig bäckfåra, bara sådär, och överraskades av hur djupt det faktiskt var och hur svårt det var att ta sig upp igen, så självklart hjälpte jag henne.

Resultat ser ni här. Som tur är slipper ni känna lukten :) Dy, stillastående vatten, rutten unken lukt.

Bara hoppas att varmvattnet funkar ikväll för min del. Dottern muttrade något tidigare idag att det bara var ljummet, och sista veckorna har elen i huset också delvis lagt av utan att jag kan hitta felet, så vissa delar av huset är i konstant mörker.
Det gör inget, jag är van att leva enkelt :) så länge bara vissa funktioner kvarstår som kyl frys och spis är jag rätt så nöjd.

Efter det blev det Zoes tur och vi åkte en kort bit till svampskogen. Tyvärr var det ingen svamp där just idag, märkligt, men förmodligen bara för att jag tog med mig korgen.
Zoe var nöjd i alla fall, hon struntade högaktningsfullt i svampen, och vi gick en fem km.

Så totalen idag, och än är inte min dag slut..
Nu håller jag på med middagen till mig och dottern.

Gå dit hjärtat leder dig. 

Tydligen dagens motto om man ska gå efter min temugg. ;))

Jag protesterar, och går dit förnuftet, kärleken och respekten för mig själv, leder mig.
Hjärtat är opålitligt.. (och jag ler lite när jag skriver det)

Har precis avverkat en Australien Shepherd och minisarp, Araya alltså, runda.

En liten tepaus och en smörgås, sen är jag redo att ta mig an resten av dagens promenader.

Sol och varmt även idag. Vart är hösten? Jag längtar efter kyliga krispiga morgnar, klara höstdagar med hög luft. Ute är varmt som en sommardag och vindarna som blåser, inte ens de bär med sig minsta stråk av höst.