För tre dagar sedan körde jag och min kæreste dottern till Kastrup, där hennes far mötte upp och tog henne med till Stockholm.
Hon hade det verkligen inte bra, och hon har behov för hjälp som hon bara kan få i Sverige, så det blev sådan.

Det kändes hårt, men min kæreste var söt och ett fantastiskt stöd, och körde fram och tillbaka till Kastrup, och sen pratade vi en hel del om det..

Sen har jag bara jobbat, och sovit, och jobbat, känns det som.
Idag har jag en ledig dag, sen jobbar jag weekenden.

Jag drömde inatt att jag var på en båt, ett sjunkande skepp. Plötsligt var båten nere på botten, men på väg upp igen, och jag blev rädd för vad som skulle ske med dessa människor som nu varit ombord under vattnet(de var inte döda) när de kom upp till ytan.

Sen var jag ombord igen, stod i skeppets akter, fann var det tog in vatten, länspumparna hann inte med att pumpa ut i samma takt som skeppet tog in vatten, och jag insåg att det här kommer inte fungera.

Nu sitter jag här, vaken, med en märklig känsla I kroppen. Drömmar som denna, har jag haft mer eller mindre konstant sedan jag flyttade hit och sammen med min kæreste.

Jag förstår det inte riktigt, för det är ett tydligt budskap, men samtidigt har jag det bättre än någonsin med min kæreste, och även jobbet går stadigt framåt och det känns bättre för var dag.