Promenader i månsken med hundarna. Ingen ficklampa behövdes ikväll..

Gnistrande stjärnhimmel..

Ända sedan jag vaknade vid åtta imorse har jag haft en väldigt dålig känsla inombords, men inte riktigt kunnat sätta fingret på vad exakt.

Jag har trots det förberett mig för att åka och jobba med städd idag, fixat moppar, burit grejer till bilen, samtidigt som en alltmer tilltagande känsla av katastrof ökat inom mig.
Jag kunde först inte begripa vad det var, så jag började tänka om det var något med staketet och stormbyarna, gick runt och inspekterade det, stagade upp på ett ställe med en extra stötta för säkerhets skull..

Oron och katastrofkänslan släppte inte sitt tag om mig, och nu började jag bli riktigt illa tillmods och fick ont i magen.
Bestämde mig för att skjuta upp städningen till morgondagen istället, och sen satte jag mig på toan, för magen vände ut och in på sig i sina försök att förmedla någonting till mig.

När jag är klar och går ut därifrån så förstår jag på en gång att någonting är väldigt fel. Huset är knäpptyst, och inte en hund någonstans. De enda hundar jag har släppt ut var Zaray och Zoe.

Jag öppnar ytterdörren, med ångesten ända upp i halsen och ser skräckslagen att därute är Zaray Zoe Noah och Araya.
Min hjärna får inte ihop det, hur kom de ut genom stängda och låsta dörrar? Och var är Neah.
Mitt hjärta slår så hårt i bröstet att jag tror det ska hoppa ut genom revbenen. Jag får tag i Zaray och skickar in henne, Zoe likaså, men ser inte Neah någonstans. En känsla av lättnad, då är hon inte ihjälbiten i alla fall.

Kommer att tänka på under huset, hon kommer fortfarande in där under farstun..
Böjer mig ner och kikar in, och där ligger hon, oskadd men rädd..
Lockar ut henne med pastej och köttbullar, min oerhört kloka fina flicka sökte skydd under huset istället för att försöka slåss..

Min tacksamhet finner inga gränser idag, och min magkänsla den är bara att alltid följa, aldrig någonsin tvivla mer på den, eller ifrågasätta
Men jag undrar fortfarande hur I hela helvete hundarna kom ut genom en låst och stängd ytterdörr? Två dessutom, då jag har dubbla dörrar.
Jag vet att Noah är själva fan och rena houdini när det gäller att ta sig ut, men genom låsta dörrar?

Nu vet jag inte längre hur jag ska klara av det här fram till tisdag då jag åker med Neah till Öland? Just nu sitter hon i min bil, detta är en mardröm.. Jag får väl bo i bilen med henne fram till dess.*ironi* Såna här chanser får man inte hur många gånger som helst..

Men är det något bra i det hela så är det att Araya och Zoe var tillsammans utan att bråka. Wouv säger jag bara...

Jag sov väldigt gott inatt, och på morgontimmarna drömde jag att jag vann pengar på lotto. Ingen jättesumma så att jag blev ekonomiskt oberoende, men tillräckligt för att göra mig glad..

Desto ledsnare blev jag när jag vaknade istället, och insåg att allt bara var en dröm. Som vanligt i mitt liv..

Kollade kontot och såg att av de 300 min vän swishade mig så jag skulle ha möjlighet att tanka, och ta mig till städjobbet idag, fanns bara 250kr kvar. Det sista av Evidensia hade dragits, och när dieseln kostar över 20 kr litern blir det kämpigt..

Man borde vara hund, ligga i soffan som Noah, obekymrad om allt och få den bästa maten och omvårdnaden.

Gick trött och redan nu så här tidigt på morgonen,missmodig ner i köket och släppte ut hundar och fixade kaffe. Inte mycket kaffe kvar heller, och när jag tog fram mina sista tre brödskivor var de mögliga.. Kände helt plötsligt för att bara lägga mig ner och dö, eller typ sova i alla fall resten av dagen eller återstoden av mitt misslyckade liv..

Lämnade köket för ett ögonblick, och när jag kom tillbaka stod Araya och slickade i smöret. Jamen grattis då..

Vet inte om jag vågar ge mig ut idag.. känns som en sådan dag jag kommer ångra att jag ens gick upp ur sängen..