Möttes av extremt, nästintill hysteriskt glada hundar när jag kom hem igår. Och ett utkylt hus då jag måste ha dörren öppen åt den minsta när jag är borta så hon kan gå ut.

Det märks verkligen att de inte tycker om när jag lämnar dem. När jag sen kommer hem är de extremt mycket på mig, ständigt nästan ängsligt i mina hasor för att verkligen säkerställa att jag inte försvinner igen.

Zaray är värst, hon ylar och river grindar om jag är för länge i den andra delen av huset.

Här har vi Noah, han passade på att dra ut i skogen en egen liten runda imorse.

Jag eldade inte igår då jag kom hem, det kändes, meningslöst då jag ändå skulle lägga mig, så vid tolv när alla hundar var klara för natten, kröp jag ned i min säng med dubbla täcken, jacka och byxor på.

Jag sov gott fram till tre, sen vaknade jag och kunde inte somna om. Luften var krispig av kylan, nog runt nollan ute. Tankarna for runt i huvudet och jag hade ont i magen, karakteristiskt på höger sida strax under revbenen, som alltid då jag känner mig stressad.

Vid fyra gav jag upp. Gick ner och tände upp båda kaminerna. Hundarna något förvånade.

Dottern inte kommit hem, inte heller hört av sig eller svarat på mina sms eller försök att ringa.
Sköt undan oron, kröp ner i hennes säng istället på nedervåningen, Araya och Noah gjorde mig sällskap, lågorna från kaminen dansade och bildade orangea mönster på väggen, somnade till i en halvslummer fram till sju. Längre tycks vara stört omöjligt att få Zaray att sova, oavsett om vi varit uppe hela natten.

God morgon!
En bra natt, sovit till strax före, sju, sen tänkte jag att det nog var bäst att släppa ut den lilla som sov nere hos dottern.

Hon sov :) och hade hållit sig hela natten sedan tio igår.
Släppte ut henne, Zaray och Zoe på andra sidan och sen satte jag på kaffet och konstaterade att katterna rivit ut bröd och pasta över hela köksbänken och golvet. Måttligt road blev jag.

Tror faktiskt att jag börjar få lite ordning på saker och ting nu, nya rutiner för både sömn och morgnar med utfodring och annat.
Det är bara katterna som jag måste hitta en lösning på.
Varje gång jag går in i köket far de runt som tokar i allt jag gör, vilket dels inte är särskilt trevligt, när man står där och brer en smörgås och så kommer en katt flygandes och landar typ i smöret.

Och dels är det ibland direkt farligt när jag har kokande saker på spisen och de kommer farandes. Vid dessa tillfällen har jag ganska omilt föst bort dem, vilket gör att Zaray om hon är där tror att det är något jag behöver skyddas mot och så blir även hon ganska brysk mot katterna, hon som vanligtvis är väldigt snäll mot alla djur.

Visst, jag får väl ha ut katterna på morgonen då och låsa luckan tills alla har ätit här. Tycker bara det är synd att behöva stänga ute dem så fort man ska ta något i köket. Hmm.

Sen fattar jag inte att de är så hungriga, beter sig som om de aldrig fått mat trots fri tillgång på torrfoder och ibland även blötmat.

Städat trappor och portar idag på förmiddagen. Hade med Neah Noah och Araya i bilen.
Idag fick det bättre, hon var nog mera trygg med de andra hundarna så hon kräktes inget alls på vägen dit.

Hon fick åka hiss för första gången i sitt liv, och sen gick vi i Markaryd centrum och tittade på människor och liv i rörelse.
Hon är lite skygg och skäller rätt mycket både i bilen och utanför, men på det hela taget gick det bra.

När jag kom hem hade en kudde sprängts på något märkligt sätt, bara, sådär, sa Zoe och såg oskyldig ut. :))

Zaray och Zoe fick varsin lång promenad.
Vi hittade nya vackra stigar i skogarna här omkring.

Sen gräddade jag våfflor till mig och dottern, alla hundarna fick varsin också.
Och så rensade och förvällde jag svampen till att frysas in.

Nu har jag lagt mig i sängen Zoe och Zaray gör mig sällskap. Zoe snarkar så mysigt.
Araya valde helt själv att sova med dottern en trappa ner. Urgulligt :)

Morgonen började vid sex här, i och för sig inte särskilt oväntat, det brukar den ju göra, och igår låg jag i min stora, säng redan klockan tio, med hundarna tätt intill.

Det är rätt så omöjligt att se vad det ska föreställa, egentligen, ha ha, men det är alltså en liten del jag och min arm, som både Zaray och Araya ligger på och sover.

Lite svamp från igår.

Efter lite morgonkaos som vanligt, vad annars? Sitter jag nu ute med mitt zoegas i den kyliga men sköna morgonen. Noah piper och är helt hysterisk inne, måste nog allvarligt överväga kastrering ändå.

Lite problem uppstod på morgonen med Zoe i huset då hon verkligen hatar katterna, och katterna for runt värre än yra höns när jag visade mig i närheten av köket, och Zoe blev skogstokig och ville hemskt gärna dra rakt igenom grinden och rädda mig från dessa hemska djur (genom att förmodligen bita ihjäl dem)

Hmm, det är ytterligare något jag måste lösa och modifiera på bästa sätt.
Problem är till för att lösas. :)

Skyfallet är över oss. Vad härligt att jag och Zoe hann gå en halvlång skogstur på 5km i bara duggregn och varma vindar imorse.

Jag hittade trattisar i drivor, kunde inte ens plocka alla för de var överallt och Zoe trampade otåligt såklart för att vi skulle gå vidare. Det var ju faktiskt hennes promenad.:)

Härligt var det hursomhelst och jag lyckades ändå få med mig en del svamp hem i ryggsäcken.

När vi kommit hem drog ovädret in över oss, och inte ens mina vanligtvis utehundar ville gå ut. De vänder på trappan när de ser vädret.

Så jag eldar i kaminerna, tänker städa upp huset och modifiera lite grindar som behöver lagas och stärkas upp.
Men först ska jag njuta av ett glas rött, ja bara sådär, mitt på dagen, för att jag kan och är ledig. Efter det väntar tre tuffa arbetsdagar igen.

God morgon!
Som vanligt en natt med för lite sömn, suck. Kom hem sent efter kvällsjobbet, väntade länge på svar från sonen om /när han skulle komma hem till Zoe eller om jag skulle ta henne i mitt (dår) hus med löptikar och ylande Noah som matstrejkat i två dagar.

Tolv hade jag äntligen lagt mig i sängen, och med Zoe i huset.

Som vanligt vid sex halvsju på morgonen ansåg Zaray att det var dags att kliva upp och ingenting i världen kan få henne att ändra sig.

Efter den sedvanliga proceduren med katter, hundar mat hit och dit så är jag nu på väg ut i skogen med Zoe.
Det är en riktigt höstig dag med ett lätt regn och grått ute, men varma vindar.

Hade tid klockan nio hos veterinären i Våxtorp för Araya. Besiktning för försäkring då hon är importerad.

Morgonen bjöd på ett magiskt ljus.

Körde nog mellan 30 och 40km /h hela vägen dit, ändå kräktes Araya tre gånger. En gång på ditvägen och två hem.

Visst, vägarna är slingrande, smala och extremt kurviga, men jag tog det verkligen lugnt.
Araya satt bakom galler precis bakom min förarstol då bilen är utan baksäte /lastbilsreggad, så allt är ett enda hund utrymme där det åtminstone får plats en ovcharka eller två och kanske en sarp :)

Framme hos vet blev hon bara räddare och räddare när vi klivit ur bilen och närmade oss ingången. Där stod två tanter med hundar och väntade på sin tur, och Araya gick fullkomligt i baklås.

Jag lyfte upp henne och höll henne stadigt i min famn. Hon darrade och det lilla hjärtat bankade ängsligt.

När det var vår tur höll jag henne på bordet och hon lät veterinären undersöka henne, trots att hon var så nervös att hon nu darrade hela hunden.

Veterinären fann inget konstigt, allt var utan anmärkning, och så tyckte hon att vi hade en fantastisk kontakt jag och Araya, att hon litade så fullkomligt på mig efter bara några veckor.

På vägen hem fick hon sitta i framsätet, och det såg hon ut att vara nöjd med, men trots det kräktes hon igen.
Det är hon och Zaray, båda mina sarpar som är så åksjuka.

Nu måste jag elda lite, det är kyligt inomhus.

Min dotter och Zaray & Zoe.
Mina vackra flickor, alla tre.

Ikväll har jag målat i vardagsrummet. En fantastiskt snygg betonggrå väggfärg.
Lite kvar ännu men nu ser jag ljuset i tunneln, och att jag alldeles snart kan köpa en ny soffa och ställa in där.

Det blev ett glas vin, eller faktiskt två under tiden. Men det kan jag vara värd. Länge sen jag drack vin nu. Var nog sist för några veckor sedan när Zara var här.