Godmorgen..
Zavannah väckte mig 0720, till regn och blåst, en gråmulen dag.

Nu är det sovdags igen..

Jag har födelsedag på lördag och min kæreste frågade mig igår, vad jag hade lust till att göra den dagen.

Det vet jag inte. Just nu har jag inte lust till någonting, har inte helt kommit över gårdagen..

Jag växte upp med en psykiskt sjuk mamma. Det har satt sina spår.. Hon kunde gå i flera dagar och inte säga ett ord till mig. Jag frågade om jag gjort något, och hon sa nej, men førblev tigande, och jag fick ont I magen.

Jag frågade igen, och fick samma svar, nej det är inget.
Så plötsligt efter en eller ett par dagar, exploderade hon på mig och tog ut all sin vrede, och naturligtvis var det för ett eller annat jag gjort, inte gjort, eller inte tillräckligt bra.

Hela min barndom tassade jag på tå runt min mor, försökte läsa av henne, känna in stämningen, och jag hade en konstant närande rädsla inom mig, och ont I magen..

Min kæreste er ikke min mor. Lika lite som jag är min kærestes exfru..
Men... när han uppför sig likadant mot mig, som min mor gjorde, så får jag det bara inte särskilt godt..

Han säger att det har och göra med det 20 år långa förhållandet han hade med sin xfru. Men jag är inte hon...