Åh vilken fin dag jag har haft. Inte en enda nedtur i avgrunden.

Mina barn har lagat god mat, vi har ätit tårta, druckit champagne och haft det så mysigt tillsammans.

Mina fantastiska två väninnor i Danmark vill på alla sätt støtte och hjälpa mig, och jag blir så rörd och glad i hjärtat.

Åh ja, dessa två är bara så vidunderligt söta och fantastiske människor. Jag är så glad för dem..

Jag har faktiskt en möjlighet att också stanna i Danmark..

Så ja, dagen har varit fantastisk.
Huset är i det närmsta klart för att sova i inatt.

På söndag möter jag de två vännerna i Danmark.

Mina fantastiska barn. Som jag älskar dem.

Äldsta sonen är igång med att röja upp I mitt gamla hus, så jag kan bo där igen
Jag är så rörd över hans omtanke och hjälpsamhet.
Min andra son har köpt god mat vi ska äta ikväll.

Vi dricker en öl och röjer, och jag har fortfarande inte fallit ner I avgrunden.

Jag blev lite ledsen ett ögonblick då jag såg att danskens dotter tagit bort mig på Facebook. Det gik stærkt, och den sved lite faktiskt.

Wouv, jag har indtil videre lyckats med att hålla mig väck från avgrunden, ända sedan jag vaknade imorse.

Jag har sprungit 5,5 kilometer och det gick fint.

Bilen är skrivit över på mig, och det är skönt.
Avgrunden lurar runt hörnet, ett felsteg och jag faller ned..

Somnar sent, vaknar tidigt.
Näsan ovanför vattenytan, det ska nog gå allting.
Glad så länge den känslan varar, för rätt vad det är så öppnas en avgrund framför mina fötter, och jag ser allting nattsvart.

Ska ta en löparrunda om en stund, sen försöka göra dagen så bra som det är möjligt.
Jag har födelsedag idag, och mina fantastiska barn gör allt för att det trots allt ska bli en fin dag.

Jag har mistet allt. För bara några dagar sedan hade jag allt. Kärleken, tryggheten, seglingsplaner, husplaner, gemensamma drömmar, mål och værdier.

Ett riktigt bra jobb, med fina kollegor, och ett tryggt land att bo i.
Min ekonomi var bra, och jag sov gott om natten.

Nu har jag ingenting. Jag mister mitt bra jobb, blir tvungen flytta till Sverige, får pissdålig ekonomi, och jag kommer aldrig få ett så bra jobb igen som i Danmark.

Ingen kärlek, ingen att luta sig mot, bara jag själv som så många gånger I mitt liv.
Det är dyrt och svårt att klara mig i Sverige.
Jag har inget ställe att bo, även om jag landar hos sonen tillfälligt, men det funkar inte i længden.

Jag vill bara lägga mig ner och dö, ge upp, hoppas på att jag blir ramt av en lastbil nästa gång jag går på en väg.

Men så har jag mina fantastiska barn, och Zaray och Zavannah, och jag blir tvungen att streta vidare.
Men detta var ett hårt slag, från allt till inget på 3 sekunder, och mitt liv i ruiner.