Snörning Skåne lämnar mycket i övrigt att önska..

Då är det här den bästa delen av vägen...

Har gått med Zaray och Zoe så nu är det Arayas tur. Noah och Neah har redan rastat sig själva och har husarrest resten av dagen..

Klockan är halv sju, det rasar från taket, stora sjok av snö och is, och Zaray skäller.
Tänker att jag borde gått upp redan igår och skottat taket, men det stannade vid just en tanke, försvann liksom drunknade i alla övriga måsten.

Efter ett tag avtar skällande och vi ligger kvar i sängen fram till halv åtta.

Går ner för trappan och det är kallt inne, känner mig frusen och trött.
Släpper ut aussierna och det första de gör är att dra rakt ut genom staketet, det tar inte ens två minuter. Fan... får bli koppelrastning hädanefter tills jag har tid ork och möjlighet att fixa staketet.

Sätter på kaffet, hämtar ved och tänker på gårdagskvällens körning hem. Den absolut alla gånger värsta jag upplevt på många år.
De sista smala 8 kilometerna hade den packade snön polerats till en isbana som knappt gick att köra på. Gasade jag bara spann det loss och jag tappade styrförmågan, och gasade jag inte gled bilen och jag kom inte upp för backarna.

På sina ställen luckrades snötäcket upp och bilen sjönk ner i en djup moddig sörja som gjorde att jag verkligen var tvungen gasa för att inte fastna, för att sen hamna på isen igen. Sådär höll det på i 8 kilometer och ett lastbilsmöte fick jag också så sent på kvällen.
Att jag tog mig hem var ett under.

Åh äntligen för första gången på ett tag har jag kunnat blåsa ur den gamla skodan på motorvägen och köra som vanligt.
E4 var helt bar och väglaget blött.
Dessutom som en bonus slapp jag bryta loss händerna från ratten :))när jag kom fram.

Nu är det dags för jobb.

Låt dig inte luras av hennes sockersöta uppsyn ? Hon är den vassaste av vakthundar, bara snart 8 månader den 24.

Zaray var lös, hon sprang på klipporna, så plötsligt hoppade hon ner i vattnet.
Först blev jag glad, tänkte att det är bra att hon gillar att bada, sen såg jag den, en stor svart orm i vattnet, vars huvud stack upp ovanför vattenytan och sträckte sig mot hunden.

Jag ropade på Zaray samtidigt som jag sparkade mot ormen och dess huvud..

Vaknade till, somnade om. En märklig, svårdefinierbar känsla i bröstet. Den gör någonting med mig den här årstiden, strax före jul.

Försökte fånga hundarna på bild med nya kameran i mobilen, men Zaray är aldrig stilla.
Just nu ligger hon i soffan och tuggar på en foppatoffel så att ett gnisslande ljud uppstår, snudd på obehagligt. Elden tog sig på en gång i kaminerna och en behaglig värme sprider sig i rummet. Det är dags för kaffemugg nummer två..

Hemma igen. Fick gå tidigare för mina underbara kollegor så jag kunde åka hem till Noah.
De var så jättegulliga och sa men åh du skulle ha ringt så kunde vi klarat oss själva här till du hittat honom.
Åh tack sånt värmer så i hjärtat.

Han väntade hemma på gården. Hade hoppat tillbaka över staketet igen. Jäkla hund alltså. Inte lät han sig infångas av någon granne heller. Skygg är han när inte jag är med.

Väglaget var väl sådär dit, men något bättre hem även om det håller på att frysa på nu igen. Araya och Neah har varit med i bilen ikväll. De gick fint..

En mugg te och landa lite nu med en bra bok eller serie..

Ja jag vet jag är lite sådär gammaldags älskar att använda gamla ord och uttryck, så stack Noah från min rymningssäkra inhägnad en timme innan jag skulle köra till jobbet.

Nu springer han runt gården och grannen bonden lyckas inte komma nära och fånga in honom då han är skygg..

Härlig promenad med Zaray och sen Zoe.
Vi hittade spår att gå i så det inte blev så tungt och svårtrampat i all snön. Zoe var pigg och glad och det gjorde min lycka att se hennes glädje.

Galet mycket snö och givetvis lagom tills jag ska köra till jobbet i eftermiddag.
Snö är härligt,vackert och underbart om man slipper ge sig ut och köra i det. Annars gör den sig bäst, vintern, platt och inramad eller som vykort.

Självklart ska det givetvis även frysa på ikväll så att jag får köra hem på en isgata, fy fan vad jag hatar detta väder när jag tvingas köra i det ständigt och jämt. Måste söka jobb närmare där jag bor framöver.