Igår var det visning av huset jag bor I. Sonen, Zavannah och jag körde 8 kilometer på slingrande vägar längs havet..

Vi kom till cafe Nokken i Nykøbing havn.

Vi åt fantastisk god hamburgere där, sån där riktig högrevsburgare med hemlagade tilbehør, och potatatis som bakats i ugn så det smakade himmelskt gott.

Vi såg på husen, som låg så fantastiskt vackert vid vattnet. Och så husbåtarna..

Isefjord lever upp till sitt namn idag.
Så isande kallt, men vackert.

Det är bitterljuvt, och med blandade känslor, står jag där och ser ut över fjorden.

Se det fina huset där. Jag blev omedelbart föralskad när jag såg det.

Nu lyser solen och allting är så vackert att det på något sätt gör ont I mig.

Zavannah sover på soffan, och jag ska göra äggröra, steka cocktailpølser och baka scones till sonen vaknar..

Hade en fin kväll med sonen igår. Vi pratade tills vi föll I sömn, han är så klok och mogen för sina 19 år.

Somnade sent, vaknade tidigt imorse, tankarna bara snurrar i mitt huvud, och jag kan inte få dem væk..

Går upp, dricker kaffe, pratar med min finaste vän Zara i telefonen, och som alltid får hon mig att må lite bättre, att känna mig en liten smula upplyft igen, och att det finns hopp.

Jag är så otroligt tacksam för att få ha en vän som henne i mitt liv..

Nu ska jag ta Zavannah på en promenad..

Hämtade sonen vid tåget idag, 15,40.

Zavannah var så lycklig, ja jag också. Kan marka att jag är lite extra känslig just nu, mer än vanligt, för jag kände hur tårarna var på väg, när jag såg min son kliva av tåget.

Zavannah är vild och exalterad över det fina sällskapet.

Vi har ätit Lax teryaki och till efterratt æbleskiver med florsocker och. sylt. Typiskt danskt, æbleskiver altså, och inget jag någonsin ätit i Sverige.

Sonen blev fascinerad av att Zavannah lyssnar till danska, då jag frågade henne Er du sulten? Skal du ha mad? Och hon flög upp från soffan och ut till matskålen ;)

Selvfølgelig taler jeg dansk med hende.. ;))

Alltså Zavannah, hon är min räddning, min glädje, min kärlek, hon är hela tiden tätt intill mig, dag som natt, så varm och go, den lilla hundkroppen.

Så full av kärlek.

Jag föll I sömn på soffan, efter en kylig promenad till havet, isande vindar, vackert men bistert, Zavannah tätt intill.

Nu ska vi köra mot Holbæk. Handla mat och hämta sonen..

Vaknar tidigt, trots att jag gick I säng sent. Tankarna snurrar i mitt huvud, och sovrummet är iskallt.

Förklaringen får jag när jag inser att fönstret som stod på glänt när jag gick I säng, har blåst upp I den hårda nattvinden, och nu står vidoppet.

Det är en vacker dag jag vaknar till. Och idag kommer sonen med tåget. Jag ska hämta han i Holbæk i eftermiddag. Vi ska ha några mysiga dagar tillsammans.

Zavannah är fascinerad av rådjuren utanför.

På söndag är det visning av det här huset jag bor I, och jag är 150% säker, det blir sålt och jag åker ut inom bara några veckor.
Det är min magkansla och min vanliga otur här I livet.

Jag börjar bli bitter. Uppgiven.. Får tankar i mitt huvud som jag inte vill ha..

Natt, hemkommen efter jobbet.
Tankarna far runt I huvudet.
Varför tog han kontakt nu? Mitt x. Vad vill han? Vad vill jag?

Zavannah har varit med Monika när jag jobbat 13-23.
Fantastisk människa hon är.

Och lite senare idag, kommer min yngsta son till mig och stannar till måndag.

Det blir helt enkelt underbart.

Idag på jobbet kom en yngre manlig kollega och pratade med mig, när han fick veta hur jag har det, sa han att han var så ledsen för min skull, men verkligen ville jag skulle bli kvar på jobbet, och gav mig en kram. Han är så söt och en sån fin människa.

Alla människor är bara så oerhört söta och vänliga här i Danmark och på mitt jobb.

Morgon i soffan, framför Downton Abbey.

Det regnar och blåser stormbyar utanför, men vi har det fint jag och Zavannah.

Hon är inte så glad för regn, men jag är ligeglad, och tänker ta en löparrunda innan jobbet idag..

Jag har det på något märkligt sätt bättre idag efter att min xkæreste skrev igår.
Det är skönt att veta att det berodde på honom, hans depression, att allt gick åt helv***..

Såklart är det sorgligt, men jag har det ändå bättre med det, det är en förklaring..