Jag är med min kæreste. Vi har pratat, gråtit och kramats. Det känns som vi finder varandra och kärleken igen.
Ingen kunde vara lyckligare än jag, och han..

Jag har haft det så hårt, och mitt liv har känts lika ødelagt som älgtornet som är jamnat med marken..

Jag vill så väldigt, väldigt gärna att min xkæreste ska säga till mig imorgon, att han ångrat sig, att han fortfarande älskar mig och vill ha mig tillbaka.

Så att JAG skulle ha ett val, en möjlighet, för JAG älskar honom fortfarande, det går inte över bara sådär på en vecka för mig.

Men så tror jag inte att det kommer att bli. Jag tror och är tamligen säker på att han står fast vid sin beslutning, även om vi har skrivit lite med varandra, och han sagt att han inte var ärlig då han sa att han inte älskar mig längre, att han var arg och visste att jag skulle dra om han sa så, så är jag bara så frykligt bangen for at det er jeg som kommer stå där, bli avvisad en gång till, och åka därifrån och må ännu sämre än jag gjorde när jag tog dit..

Idag har jag träffat tre vänner. Först kom den ena förbi mig i huset imorse på en kaffe.

Sen körde jag ut I skogen med Zavannah och fyllde en korg med svamp. Därefter körde vi till en annan vän och hälsade på.

När vi var där, ringde en tredje vän och vi möttes på ett Cafe och en pratstund.

Nu är Zavannah trött.. Jag sitter med ett glas vin efter en löparrunda på 6 kilometer idag igen, i mörkret.

Du har gått ner I vikt, du är så tunn, sa min ena väninna idag, och granskade mig..

Jag vet det godt, och det klär mig inte direkt..

Godmorgen, efter 10 timmars sömn. Zavannah har också sovit hela natten, fantastiskt..

Druckit zoegas, det nattsvarta, och så gått en liten tur med Zavannah.

Jag har en ångestklump i magen inför morgendagen.
Möta min xkæreste, och vilka känslor det kan komma att utlösa.

Jag har varit I Helsingborg och fått håret fixat. Nöjd som vanligt.

Gått en isande kall men vacker morgonrunda. Tänkte träna inkallning med Zavannah, men Zavannah gick inte längre bort från mig än man kan se på bilden, så man kan väl säga att det gick sådär.

Plockat lite svamp om eftermiddagen, strax innan det mörknade..

Och nu sover Zavannah I min famn.
Jag har sprungit 6 kilometer på kvällen, och nu sitter jag med ett glas vin och tänker på fredag och mötet med min xkæreste i Danmark. Det ger mig en smula ångest, är rädd för hur jag ska komma att känna mig sen efteråt..
Men det är också nödvändigt, man kan inte bara bete sig som han gjorde, och sen stoppa huvudet i sanden, gå vidare ioch låtsas som om det aldrig hänt.

Godmorgen.
Fy sa*** vad kallt det är. Frost ute och snudd på inomhus också. Endast 15 grader inne och jag minns exakt hur hemskt det är att bo i det här huset om vintern. Och vintern har inte ens börjat..

Tur jag har en dejligt varm staffeflicka som sover i mitt knä när jag dricker morgonkaffet.

Idag var jag måttligt road när hon först väckte mig klockan sex, ut och kissa, somna om för att sedan vara klarvaken vid 7 igen..

Jag har planerat med mina danska vänner ikväll, hur vi ska göra när jag kommer på fredag.
Hur vi ska gå igång och söka bostad åt mig, hämta mina saker hos xkæresten osv

Det är så fantastiskt att inte vara ensam I det hela.

Pratat med min chef också, och hon var så glad över mitt beslut, de är verkligen glada för mig där.

Det ska nog gå bra det här ändå, det kommer ordna sig på bästa sätt.